Skrivtolkning

Skrivtolkning är en form av tolkning där tolken överför talarens muntliga budskap till skriftlig form. Skrivtolkning är en tolkning inom språket. Målet är att förmedla det muntliga budskapet (vanligen på finska, svenska eller engelska) så fullständigt som möjligt i skriftlig form antingen med dator eller för hand. Finlands skrivtolkar rf rekommenderar att skrivtolkning görs endast av tolkar som genomgått utbildning i skrivtolkning och godkänts för tolkregistret.

I skrivtolkningen bearbetar tolken det han eller hon hör så att det blir lättare att förstå i skriftlig form utan att göra intrång på textens innehåll eller nyanser. Skrivtolkningen är simultantolkning – tolken skriver det han eller hon hör samtidigt som det sägs. Även om skrivtolkens skrivhastighet i allmänhet är 300-500 tecken i minuten måste talet ofta komprimeras eftersom talhastigheten är högre än skrivhastigheten. Därför används i skrivtolkningen ofta förkortningar eller ett för skrivtolkning utvecklat program. I samband med tolkningen försöker tolken också beskriva ljud i omgivningen och förmedla nyanser i rösten och betoningar i talet.

Skrivtolkningen är en del av tolktjänsten. Ansvaret för tolktjänsten överfördes 1.9.2010 till Folkpensionsanstalten enligt lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (19.2.2010/133). Rätt till tolktjänst har enligt lagen synhörselskadade, hörselskadade eller talskadade som behöver tolkning och som kan använda sig av någon fungerande kommunikationsmetod. Skrivtolkning används huvudsakligen av gravt hörselskadade och vuxendöva som fått tolkbeslut. En del teckenspråkiga döva och dövblinda har också nytta av skrivtolkningen.

I tolkningssituationen är skrivtolken neutral. Tolken deltar inte i situationen och framför inte sina egna åsikter i tolkningen. Texterna som uppstår i tolkningen sparas inte. Tolken har tystnadsplikt.